En arbetskamrat sa varje morgon då han kom till jobbet:”Ny dag, nya miljoner!” En mycket positiv och bra hälsningsfras. En Varu Deklaration på att produktionen löpte bra och att det fanns goda förhoppningar till att ett årsbästa var att vänta. Miljoner till glädje för alla som arbetade på företaget.
I dagsläget duggar det tätt med VD (Verkställande direktörer), som trots bistra tider och tveksamma insatser sitter med löner och bonusavtal överstigande belopp, som jag personliggen trodde tillhörde sagornas värld eller varför inte Kalle Von Ankas rikedomar.
Det senaste jag hörde var Postens VD, som har en lön på 900 000 kr per månad. En lantbrevbärare var den första att berätta om sin bestörthet och senare bekräftades uppgifterna av media. Posten är statligt, så det är bara att gratulera VD:s ypperliga förhandlingsförmåga och enorma lust att reducera posten till en minsta möjliga verksamhet. Neddragningarna har drabbat alla som har med postdistribution att göra och VD:s höjda lön har tydligt stått i omvänd proportion till den minskade servicen. Någon ska tjäna på det, inte skattebetalarna utan givetvis VD, denna underbara naturkraft, som kan få folk att både arbeta och sen med tungt hjärta förlora sina jobb. Staten är ledstjärnan och det privata följer efter eller tvärtom. Det spelar ingen roll bara det finns någon som sinnrikt skor sig på andras bekostnad och dumhet. Det är klart att det måste vara någon annans fel. VD skriver ju inte själv avtalet, men han borde skriva sin VARUDEKLARATION OCH FÅ SIN LÖN DÄREFTER, då bleve den säkert inte så fet.
Det påstås att Sveriges Statsministers lön är en sjundedel av postens VD:s lön. HUA MIG!, vem har det största ansvaret, den som leder landet eller den som leder posten. Postens VD och hans förhandlare har tydligen tolkat det som att det är posten, kan det vara så att utan Posten kan inte Statsministern få ut sitt budskap. Det tror jag inte på i vår digitala värld. Nedan vill jag visa en person, som blev LÅNG I ANSIKTET och kände sig snuvad då han skulle ta ut sin hustrus pension på banken, vilket var nödvändigt för Svensk kassaservice hade lagt ned. Nordea banken hänvisade till Swedbank, där hon hade sitt konto och där fick jag betala 50 kr för få ut hennes egna pengar. Det har ju i sig inte med posten att göra vad Swedbank tar ut, men det är liksom lite orsak och verkan i penningarnas väg till direktörernas fickor.
