Gårdagens promenad i solsken gjorde att jag lät benen gå medan jag funderade på om jag skulle gå 2 km eller 3 km. Jag bestämde mig för det senare och startade från bostaden och vandrade i västlig riktning. Jag passerade en bondgård på min vänstra sida och plötsligt hade jag en vacker hingst mitt framför näsan, den tittade på mig med sådan nyfikenhet att jag inte kunde låta bli att plocka upp min kamera och föreviga den.

Jag kom fram till ett vägkors, som till vänster leder till Hällestad och till höger till Vingåker. Då jag läser Vingåker för tankarna över till Erik Persson mot min vilja. Jag skänker honom några tankar, inte alls negativa, jag tyckte att det var bra att det fanns en ledare, som kunde ta beslut även om det inte föll mig i smaken.

Jag fortsätter vägen mot Vingåker och nu har mina funderingar övergått till Mona Sahlin. I mitt inre blir jag frustrerad, då jag skräms över tanken att hon skulle kunna bli Statsminister. Jag såg en filmsnutt på www.lizzies.se, som var hämtad från youtube och förfasades över de fadäser hon utsatt sig själv för. Är filmen sann bör hon noga överväga om hon inte lämpligast skall lämna sitt partiledarskap redan nu, är filmen en lögn ska hon åtala filmsnuttsskaparen för ärekränkning.

Det är halt på vägbanan och de 3 km tar en hel timma mot 40 minuter vid barmark. Benen känns stumma efter promenaden men solen lyser fortfarande vänligt. så jag tar några vinterbilder kring fastigheten innan jag går upp till dagens kaffestund tillsammans med frugan, som sitter inne i stugan. Hon har slutat promenera, hon föredrar att diskutera numera.