Det sa Anders Björk en gång i tiden till Carl Lidbom, då denne satt inför konstitutionsutskottet och Lidbom svarade TRAMS på det och flera av de efterföljande frågorna med skämsigt utseende och stickande blick. NI SKA VETA HÚT, säger jag med riktning till de amerikanska bankerna, som lånat ut pengar till bostadsköpare, som inte haft inkomster för att fullfölja sina åtaganden. Är det då bankdirektörernas fel? Det sägs så, så då är det väl på det sättet.

Någon måste bära skulden och hur det än löses, så kommer det att bli det amerikanska folket, som får betala även om staten skjuter till och tar över bankerna i sin förvaltning. Hur det än blir, så är det finansiella systemet häpnadsväckande ömtåligt eller så är handläggarna gamblers hela bunten. Hur oroliga ska privatspararna vara, kan de lita på sin bank, svaret är NEJ.

Privatpersonerna har i normala fall fullt förtroende för sin bank, men när det krisar till sig kan de inte lita på bankfolkets experter. De skyddar givetvis sina intressen och håller huvudet över vattenytan, så länge som det är möjligt. Sen kommer kallduschen, obehaglig så ståpälsen reser sig, vem ska då privatpersonerna ge sig på, för någon vill de igen för den kalla verkligheten. 700 miljarder dollar, så mycket krävs för att hjälpa systemet på fötter, då kan det i sanningens namn inte vara så känsligt! Jag tror inte jag minns fel om att president Busch äskade 800 miljarder dollar till kriget mot Irak. Skrämmande lika belopp som nu saknas.

Det kan inte vara lätt att vara amerikan i dessa dagar och nu har den globala finansvärlden bestämt sig för att följa negativismen i USA. Kan inte Sydostasien, Ryssland, Europa etc. stå på egna ben, utan att falla in i den jämmerliga orkestersymfonin. På pannkakedagen kommer nästa besked, var finns de starka ledarna, som förmår att styra den globala ekonomin till lugnare vatten?

Varför ringer ingen klocka i tid? se bilden, se skräcken, nästa bild.