Narren spelade pajas inför kungen och skrattade inte denne, så kunde straffet för narren vara döden, så bisarrt, makthavaren har under århundraden varit lika självisk och känslolös som idag. Ett liv betyder inget utan kan t.o.m. vara ett nöje att förkorta, hur galen får man vara, tydligen hur galen som helst. Jag har läst en del detektivromaner och finner till min förskräckelse, att till synes trevliga och utbildade människor skriver historier, så att man är beredd att ifrågasätta deras tänkande. Har de bara mord och hemskheter i sinnet och vad är det som gör att dessa böcker är så åtråvärda att de kan säljas i miljonupplagor? Saknar människor både vett och förstånd. Ett svar är att människan är ond, hon tycker om att läsa om det som är ont och frossar i skandalösa hemskheter. En annan aspekt är att människan lever i trygghet och vill kittla sina nerver med den spänning som mordet och jakten på mördaren utgör. Författaren i sin tur blir rik på sina idiotiska historier och vem kan tacka nej till det, inte människan i varje fall, denna mest egoistiska varelse på två ben som finns på vår jord. Här är författaren narren, som underhåller publiken och är han inte tillräckligt spännande, så är det ingen som läser honom. Lögner, svek och intriger mellan människor i redan från början hopplösa relationer är det startande temat, sedan ångar det på böckerna igenom och läsaren darrar av skräck och recenserar sen boken, som den bästa han läst. Människan är då inget annat än en stor narr, och kommer att utplåna sig själv i sin strävan att underhålla och hålla sina medmänniskor på mattan eller varför finns krig?
