Det här är den 3:e musen i bildserien om möss. Den här musen har sin egen lilla historia, som tidigare beskrivits på bloggen, men då den tillhör boken upprepas den.

För den gängse vänkretsen blir det kanske tjatigt, men så är det med vänner, samma historia upprepas, för att det blir svårt att till sist skilja på vem som har hört den förut. Idén till teckningen kom då jag fick möta musen och från köksbordet höra att en musfälla slog igen på vår veranda. Jag trodde att jag fångat mattjuven, men fällan låg igenslagen på verandagolvet utan ost.

Jag gillrade den igen och placerade den på bänken på verandan, medan jag passade den fick jag se musen gå fram till fällan och med nosen puffa ned den från bänken, fällan föll till golvet och slog igen och musen försvann med osten.

Den rackarn var inte dum. Vid ett besök på systembolaget fick jag se en flaska vin, och minns jag rätt var namnet Muscatell. Jag kunde inte låta bli att köpa den och händelsen med musen gjorde sig påmind. Jag minns även vinet från min barndom, då min far inhandlade det och serverade sina gäster till desserten. Då jag kom hem och då vi ätit vår middag överraskade jag min fru med vinflaskan och vi skålade till och för musen. Vinet är sött och efter ett par glas kommer sömnigheten smygande om man inte aktiverar sig med något spännande, varför inte kärlek i äktenskapets helgd. Sömnen kommer visserligen ändå, men vad gör väl det, sova ska man förr eller senare ändå.