Meningen med livet? Varför ställs frågan överhuvudtaget? Därför att många människor i svåra situationer uttrycker motsatsen att livet är meningslöst. Det kan kännas så vid en anhörigs bortgång. Jag minns en gammal dam, som sa just de orden i min närvaro, då hennes man gick bort. Hon var otröstlig och vad jag senare fick veta sörjde hon ihjäl sig. Det är däremot mer förunderligt när framgångsrika människor, som vi andra tycker ha lyckats fäller dom orden.
För att vända på steken skulle jag vilja säga att meningen med livet är att förvalta det arv vi fått. Tänk er den hisnande vetskapen att vi befinner oss på ett klot, som svävar i rymden och har exakt det rätta förhållandet i förhållande till solen, så att liv är möjligt. Ännu har inte forskarna funnit någon motsvarighet i hela universum och de avstånd som gäller i rymden mellan himlakropparna är ofattbara. Förutsättningarna för liv på vår jord är den största gåvan och det är om något det mest meningsfulla i våra liv och de nästas liv att kunna förvalta och i framtiden möjliggöra fortsatt liv på vår jord. Jag skulle vilja påstå att det är meningen med livet att bidra och leva för det målet.
Jag är ingen miljöpartist, men måste ändå medge att deras målsättning är sund, men deras väg att uppnå målet inte får mitt samtycke. Moderaterna har en poäng, då de satsar pengar där de gör mest nytta för miljön. Samtidigt som klimathotet har blivit på varje människas läppar och medvetenheten är större än någonsin, så vill jag betrakta det som miljöhysteri när vi i vår lilla ruta på kartan skall vara värst och investera mer än andra för den globala miljön. Vi skall gå före, som är ca 8 miljoner själar, mot t.e.x Kina som har 1000 miljoner själar. Räknar vi sedan alla människor på hela klotet, så är vi >7000 miljoner som skall ta vårt ansvar för en bättre miljö. Som välfärdsland är vi skyldiga att bidra, men vad hjälper det i det stora hela om vi inte finner andra vägar att få hela mänskligheten med på tåget. Information och utbildning i konsten att leva ett bra och energisnålt liv, där forskningen ska ha en framträdande roll är nog det som kan ge bäst resultat.
Vi människor är känslomässigt irrationella, det är den enda förklaringen till att det ser ut som det gör idag. De starkaste ofta de brutalaste ledarna startar hellre krig för ekonomisk egen vinning än tänker på det globala klimatet. Flyg, bomber, bränder förstörda städer ger ingen miljövinst, tvärtom. Ledarna behöver alltså tänka om, tala med varandra om miljö i.s.f. krig där de ska vinna naturtillgångar eller där de ska påtvinga människor religionsuppfattningar. NAIVT kanske men nödvändigt. Nedanstående bild exempelfierar människans svårigheter att nå uppsatta mål beroende på omständlighet. 
– Ett budskap utan mening är inget budskap.
– Är det meningen det, nej det är budskapet
