Ingen hör den, den har klämtat i ett halvår för döva öron. Tidigare i bloggen användes bilden mot bankfolket och dess avsaknad av varningsklockor i deras programvara. Kanske det finns men ingen bryr sig, då är det än mer allvarligt. Finanskrisen blev ett faktum innan någon vaknade.
Bildens ursprung är mer sexistisk, den symboliserar männens förtjusning i kvinnobröst, det är då andra klockor som ringer. Kulorna slår och det kittlar i de nedre regionerna. Bröst är härligt, och kvinnorna visar gärna springan mellan brösten i sina dekolletage. De vill locka mannen till upphetsning för att få höra komplimanger, som klingar vackert i deras öron och väcker deras lusta. Kvinnorna måste väckas, men när de väl är vakna försvinner alla hämningar och de blir oerhört målinriktade. Det är ljuvligt med kärlek och språket kan vara vackert, sirligt, ömt, burleskt eller fräckt beroende på vem som träffas av kärlekens blixtar. För blixtrar gör det, men mer ljudlöst än åskan, men tillräckligt högt så stönandet och suckandet kan höras genom lyhörda väggar. Ett snabbt slut och plötsligt tyst, några lågmälda ord och sedan sömn omger de älskande.
Slutet gott allting gott, som de tvistande sa efter att de sonats i ett ligg. Mycket fantasier för en i sig själv oansenlig bild. Det enkla är det geniala påstod någon guru på området, vad hon eller han menade med det får de själva förklara, för det mäktar inte jag.
