Den för Japan katastrofala jordbävningen igår har skapat en tsunami, som spolar bort och söndrar allt i sin väg. De bilder som visas överträffar det hemskaste scenario man kan tänka sig och är svårt att beskriva i ord. De flygfotograferingar som visar oss hur flodvågen drar fram talar för att japan har en beredskap för jordbävningar och har förmågan att snabbt meddela övriga världen.
Vi blir små då naturen slår på med sådan kraft och det krävs mod att resa sig och först hjälpa alla nödställda och åter börja bygga upp det raserade. Ingen kan nog ännu överblicka följderna.
De fartyg, som hann att lämna hamnarna klarar sig, de andra slås sönder mot pirar och kajer. En hel stad rapporteras att ha spolats bort, hela tågsäten har försvunnit utmed kuststräckan mellan Sendai och Tokyo. Ett kärnkraftverk har haft en explosion.
När man ser all förödelse undrar man över att människan inte flyr dessa jordbävningsområden och bosätter sig på andra platser, det om något visar människans anpassning till de svåraste förhållanden och en envishet att alltid bygga upp och återställa det som gått förlorat. Detta gäller naturkatastrofer likväl som krig.
Inte bara Japan utan hela världen kommer att beröras av denna katastrof. Den finansiella återhämtningen får säkert ett bakslag, men måste ses som en parentes i denna olycksaliga händelse.
Jag måste lugna mig med en vänligare bild av havet annars drunknar jag i detta elände.